Linköping över jul

Jaha, nu ska jag försöka att komma ihåg vad jag gjorde under julhelgen i Linköping. Ska försöka att ta en dag i taget som jag alltid har gjort. Blir nog till att dela upp jul och nyår i två olika inlägg faktiskt.

Den 23:e dec så började jag jobba klockan 10 på morgonen och det var mycket ruscher. Klockan ett var jag tvungen att gå till bussen, jag visste inte hur mycket kö det skulle vara eller hur lång tid det skulle ta att gå till resecentrum via subway och det var ganska bra att jag gick tidigare för då fick jag chansen att varva ner någorlunda efter att ha stressat i tre timmar. Det var dessutom ett under att jag fick ner väskan nerför alla trapporna i trapphuset men det gick, med lite mummel, svordomar och andra Nemi-aktiga sätt.
  Nåja, jag satt slutligen på bussen klockan två och ringde då mormor. Vi snackade väldigt länge, något som vill alltid gör jag när jag ringer och man blir alltid lika glad av att få tala med en vettig person. Efter det så blev det subwaymackor och sedan lite spel och sova med Slipknot i hörlurarna.
Bussen var dock försenad så jag fick vänta en aning på tåget men det gjorde inget. Pendeln i Östergötland går relativt ofta så missar man en så kommer nästa om 20 min. Det var bra för att kånka upp den där förbannade väskan på perrongen där tåget skulle komma var inte kul (hissen fungerade ju inte såklart). Sedan blev det lite tågresa och sedan till att ta stadsbussen till pappa. Han ringde ju eller jag såg att han hade ringt när jag precis satt mig på bussen för att ringa hem och säga att jag är på väg, och då frågade han om han skulle komma och hämta men det var ju tyvärr lite försent eftersom bussen strax skulle gå.

I alla fall, med lite släpande och så var jag framme och blev mottagen av en liten syster som kramade om mig. Sedan gick jag upp till brorsan och kramade om honom, och som vanligt så satt han och spelade men det var trevligt att sitta och titta på och lyssna på hans utomordentligt detaljerade beskrivning av spelet och alla vapen osv. Den kvällen hände det inte så mycket mer kan jag säga. Det blev rätt sent dock, eftersom det var lite för fnissigt för Livans del.

På julafton så vaknade vi rätt sent ändå och vi fick varsin morgonjulklapp. Min bestod av en fot av något slag och en ledtråd som löd "Storasyster del 1". Jag fattade nada och ingenting men det gjorde inte så mycket. Resten av förmiddagen gick till att slöa, göra sig i ordning och så, och sen åkte jag, Liv, Odd och pappa till sjukhuset för att hälsa på farfar som tydligen låg där. Jag hade inte hört någonting om det, och det hade inte Odd heller. Jag kan ju inte direkt påstå att det var så värst kul att se honom där med alla olikfärgade slangar som stack ut ur magen på honom men det var kul att se honom iaf, det var bara tillståndet som han var i som var lite skrämmande. Farmor var hos honom förstås.
  När vi gick därifrån så mötte vi Mölnlycke-familjen som hade kommit från Motala för att hälsa på farfar och fira jul med oss. Det var kul att se dem och som vanligt så kände man sig som en hobbit bland de långa kusinerna och min långa bror. Efter det så åkte vi hem.

  Till lunch/middag kom Kristina och Klas (Pappas sambo Åsas mor och bror). Det blev ett gott julbord, utan lutfisk till min lycka. Det blev lite tajt med tiden så vi fick avbryta måltiden för att se på Kalle Anka, och sen när det var slut (Och det var lika bra som alltid!) så återgick vi till att äta. Sedan blev det till att öppna julklappar. Jag fick då resten av min morgonjulklapp, en ram med ett foto på Odd på ena sidan och ett foto på Liv på andra sidan. Mycket uppskattat. Sedan fick jag en mössa av Odd, en blå, röd och vit mössa med tofs. Fick en grå med pälstofs av Åsa, en ring med en svart ros på av Liv och en låda med grejer i av Kristina och Klas. Det fanns lakan, en rosa filt, två kökshanddukar,en bricka med julbockar på, en påse chokladpraliner och ett kuvert (Tror jag fick med allt nu). Nej jag fick en kortlek av Liv också, eller egenligen två kortlekar och en litet kortlekshäfte.

På kvällen så åkte vi till farmor och farfar som har flyttat till Kvinneby från Bankekind. Det är en omställning för dem eftersom de har bott i en stor villa med två våningar och en källare och nu bor de i en lägenhet med fyra rum och ett förråd i källaren. Det väckte lite minnen ändå för att jag växte upp i en sådan lägenhet. När vi kom dit så var nästan hela familjen Mölnlycke där, farmor och Mats var på sjukhuset. De andra hade inte ätit middag då vi kom men det gjorde de då, och strax efter att vi hade kommit fram så kom farmor och Mats (Pappa kom senare för att han gick).
  Det blev lite mer mat för dem som ville ha och sedan tog jag och Fie hand om disken och plockade fram knäck, pepparkakor, glögg och nån god kaka som hon hade gjort. Till detta blev det sedan julklappsöppning. Jag fick ett par handskar och en peng av farmor och en knasig men rolig leksak av Mölnlycke-familjen. Det är en massa starkt magnetiska kulor som sitter ihop och så kan man forma det här till olika saker. Väldigt kul, meditativt och ett väldigt bra tidsfördriv. Jag hängde senare på kvällen med Fie ut med deras hund Boris, en liten brun hund (Kommer inte ihåg rasen). Vi hade som vanligt ett vettigt samtal och hon förstår att jag mår rätt kasst ibland, trots att jag jobbar, och sitter med boken osv, nåja, det var ett bra samtal som vi förde under kvällen vi pysslade och gick ut med hunden. När vi skulle hem, så följde Frippe med oss, han skulle sova hos oss istället eftersom det inte fanns plats hos farmor och farfar.

Juldagen var även den väldigt lugn. Tror faktiskt inte vi gjorde något speciellt alls då. Liv och jag cyklade och köpte en tidning och lite annat på förmiddagen. (Jag tror det var den dagen) Jo, det var det för att efter cykelturen så fick jag så jävla ont i ryggen som jag alltid får när jag har mens, vilket innebär att det hugger till i den nedre delen av ryggen så man sitter där och har jävla spasmer hela tiden. På kvällen kom Fie, Mats och Oskar tror jag. De hade gått hit och det hade tagit rätt lång tid för dem för de hade tagit en väldans omväg måste jag ju säga. Så för att de skulle hitta tillbaka så gick jag, Mats, Fie och Oskar tillbaka. Och det var bra det, för att Wikmarkarna var på väg ner. Det var inte kul att gå den sträckan kan jag säga, för att min rygg var helt paj efter cykelturen och pga värken. Som tur var så hade jag med mig alvedon, men jag var inte på det bästa humöret (Det var jag faktiskt inte på julafton heller måste jag medge, men det var snäppet bättre än på juldagen). Bara efter en kort stund så kom alla, Odd, Frippe och Pappa dröjde ju som fan, men vi hann ta förrätt och vin eller nåt och skåla. Jag fick dessutom en liten julklapp från Helen, ett par indian-influerade örhängen, det var fjädrar med något blått märke på, väldigt fina.
  Det blev mat, det blev efterrätt och det blev massa skitsnack och det blev som vanligt. Jag satt mest och lyssnade och försökte att tänka på annat. Det ledde till att folk inte direkt frågade mig så mycket om saker och ting eller ens talade med mig, vilket fick mig att känna mig mer osynlig än någonsin men jag orkade faktiskt inte bry mig. Hellre det än att sitta där och ta emot en massa skit. Försökte att tala med pappa för han satt och snackade med Ylva om löpning och jag ställde en fråga. Han besvarade den men tittade inte på mig, men det är sällan han gör. Jag blir glad så fort han gör det eller ens talar till mig i någorlunda anständig ton, vilket också det är väldigt sällan. Efter den bastanta middagen och efterrätt som bestod av resten av kakan från julafton och en sascherkaka som Mats fått från Wien eftersom han fyllde jämnt den 21 dec. Det var lite därför de samlades i Linöping allihop, för att fira honom med lite presenter och så. I alla fall, efter middag och efterrätt så gick jag, Liv, Oskar och Gustav ut med hunden och då gick vi upp till Kvinnebyskolan och där blev vi kvar ett tag tydligen, för Fie blev orolig och ringde på min mobil. Vi hade väl så pass roligt att vi glömde bort tiden men efter att Oskar och Boris sprungit av sig lite, och efter att Liv tjatat på Gustav att han skulle knuffa på henne då hon gungade så gick vi hem.
  När vi kom hem så var det dags att gå hem till pappa, vilket var lite tröttsamt men det fick gå. Jag, Frippe, Odd och Gustav gick hem till oss, eftersom även Gustav fick slafa hos oss. När vi kom hem blev det lite tv-tittande och lite annat tjafs, och sen läggdags.

Annandagen var en riktig slödag. Tror inte vi gjorde något vettigt överhuvudtaget på hela dagen. När Gustav med familj skulle åka tillbaka till Kvinneby, eftersom det nu fanns plats att sova för att Mölnlyckefamiljen kom och hämtade Frippe på förmiddagen, så gick jag och Liv ut en sväng för att få lite frisk luft. Sedan var det pizza till middag och bara slötittande på tv och inget vettigt att göra.

På tisdagen sen så åkte jag, Odd och Liv till stan. Jag hade reserverat biobiljetter dagen innan så vi skulle gå och se Sherlock Holmes: A Game of Shadows. Jag ska recensera den i min filmblogg sen när jag kommer hem till Växjö för jag ska fanimej se den igen! Och säger jag så, så vet alla som känner mig att jag tyckte om den. Det blev lite donkan och det blev en Ipod Touch för min del, det var min julklapp till mig själv. Jag ser framemot att få fylla den med musik när jag kommer hem men det är mycket arbete innan dess för att all musik måste jag rippa om och fixa med och då måste jag skaffa en extern hårddisk som jag kan lagra allt på också. Nåja, det var en mycket trevlig dag på stan med mat och bio och båda två verkade rätt så nöjda med biobesöket och lunchen. Odd hittade dessutom ett spel för ett bra pris som han köpte.
  När vi kom hem blev det lasagne och slökväll.

Dagen därpå åkte jag till Vadstena. Jag fick skjuts av Jenny som inte hade något att göra i 90 min och hon ville träffa mig och självklart så ville jag träffa henne så det blev till att åka raggarbil till Vadstena efter en avstickare till Max för att köpa varsin hamburgare, mycket trevligt. Hade som vanligt trevliga samtal och så, och ja, resan gick bra. Det var det för det här inlägget. Nästa inlägg kommer att handla om Vadstena och nyår.

Mors så länge.